Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Sverige är ett bra land och har blivit ett bättre land. Den 14 september står alla i Västervik inför ett viktigt val. Då avgörs vem som får ansvaret att genomföra nästa budget och framtidens politik. Genom en ansvarfull ekonomisk politik har vi kunnat genomföra kraftfulla åtgärder för fler jobb, en bättre skola, bättre sjukvård och en tryggare omsorg, detta trots en svår finanskris. Åtgärder som skapat bättre förutsättningar också i Västervik, en politik vi vill fortsätta med.

Sedan 2006 har över 750 fler i Västerviks kommun ett arbete att gå till och Kalmar län är ett av landets län där arbetslösheten sjunker allra mest. Det är unga och personer långt ifrån arbetsmarknaden som fått ett jobb att gå till. Vi har nu den lägsta ungdomsarbetslösheten på sex år. Vår politik för fler jobb behöver nu fortsätta med full kraft.

Att fler arbetar i Västervik innebär också att fler bidrar till det gemensamma. Runtom i landet har välfärden stärkts tack vare fler i arbete, genom riktade statsbidrag och ökade skatteintäkter. Det är ingen tillfällighet och det gör skillnad vilken politik som förs. Det gör att sjukvården finns när den behövs. Det möjliggör att Sverige kan fortsätta vara världens bästa land att åldras i. Det gör att fler äldreboenden kan byggas och det gör att fler kan känna trygghet. Genom fler i arbete och en stabil ekonomi kan bra bli ännu bättre.

Tack vare en stabil ekonomi och en tydlig arbetslinje kan mer satsas på Västerviks skolor. Viktiga satsningar på våra barn och på vår gemensamma framtid, så bygger vi ett starkare Sverige och framtidens arbetsmarknad. Det är satsningar för minskade klasstorlekar i lågstadiet, mer personal i förskolan, läxhjälp för alla elever från årskurs fyra och sommarskola för de som behöver det fram till årskurs sex. Det omfattar även mer undervisningstid, vidareutbildning för lärarna och möjlighet till 50 fler förstelärartjänster. En bättre skola och starkare utbildningssystem bygger framtidens Sverige och bättre konkurrenskraft.

Att vi är fler som jobbar är en förutsättning för hållbara offentliga finanser. Det gör att Sverige har större möjligheter att klara framtida kriser och utmaningar i en tuff världsekonomi. Med ordning i ekonomin och fler i arbete får vi också mer resurser till det gemensamma. Lokalt gör det att mer kan satsas på skola, vård och omsorg. Därför viker vi inte från arbetslinjen. Därför är jobben den viktigaste frågan när alla i Västerviks kommun går till vallokalerna den 14:e september. Det spelar stor roll var du lägger din röst, vi lovar att ta ansvar för helheten, för ett sammanhållet Sverige och att ta våra utmaningar på allvar. Vi erbjuder ett trovärdigt regeringsalternativ, en enad Allians med en gemensam politik och full finansierade förslag. Vi lovar inte allt till alla, men vi håller vad vi lovar.

 

Artikeln skrevs tillsammans med Finansminister Anders Borg och publicerades i Västerviks-tidningen 6 september

Annonser

26 nya äldrelägenheter är snart klara för inflyttning vid Rosavilla. Nu vill Moderaterna fortsätta mångmiljonsatsningen på nya trygghetsboenden. Tanken är ett nytt trygghetsboende i Gamleby och ett nytt i norra delen av Västervik stad. Satsningarna uppskattas kosta runt 100 miljoner kronor.
– Jag tror att vi kan börja bygga inom ett år. Senast om två år, säger kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M).

Den 1 oktober är det officiell invigning av de 26 nya lägenheterna vid Rosavilla i centrala Västervik. Lägenheterna bildar ett så kallat trygghetsboende, som är vikt åt människor som fyllt 70 år. Ett trygghetsboende består av lägenheter, gemensamhetslokal och det finns även tillgång till personal. Men behovet av fler lägenheter är stort. Vid Midgård i södra Västervik är byggnationen av ytterligare ett trygghetsboende på gång. Men det räcker inte. Moderaterna vill nu fortsätta att satsa på just den här boendeformen. Enligt förslaget ska minst 70 nya lägenheter för äldre byggas i Gamleby. Cirka 50 av dem i särskilt boende och resten i trygghetsboende. I dagsläget finns det inget trygghetsboende i Gamleby.
– Vi är mitt uppe i projekteringen, så jag kan inte säga exakt. Men det blir minst 70 lägenheter, säger Harald Hjalmarsson (M)

Man vill också flytta Gamleby vårdcentral till det nya äldreområdet i Gamleby. Platsen som man tittar på är högstadiet Åbyskolan, som till nästa höst ska ha flyttat in i Kunskapsskolan. Flera av de nuvarande byggnationerna rivs och ersätts med ett helt nytt kvarter för äldre. Samtidigt är tanken att stänga Gamlebys två särskilda boenden Hagnäsgården och Erneborg, som idag har 70 lägenheter tillsammans.
– Vi har tittat på att rusta upp de fastigheterna, men nyproduktion kan konkurrera med den kostnaden. Det kostar mer att rusta upp Hagnäsgården än att bygga nytt och vi får allting i centrum. Landstinget är angeläget om att flytta vårdcentralen till det här området, och där för vi samtal. Jag ser ett stort värde i att vi kan skapa det här området centralt i Gamleby.
– Vad händer med Hagnäsgården och Erneborg?
– Det vet vi inte. Hagnäsgården skulle man kunna använda till någon publik verksamhet med tanke på deras läge.

Kostar runt 100 miljoner

Moderaterna tittar även på ett nytt trygghetsboende i Brevik i centrala Västervik.
– Det finns ett stort behov av den här typen av boenden och hit till Rosavilla är det lång kö. Vi har gjort ett ideologiskt val i Västervik där vi vill att de äldre ska få bo kvar i hemmiljön. Då måste vi kunna erbjuda trygghetsboenden.
– Eftersom det ska ut till upphandling vill jag inte säga några siffror, men det är enorma objekt. Det är defintivt över 30 miljoner i båda fallen. I Gamleby rör det sig om mer än så. Man brukar räkna med en miljon per lägenhet. Det skulle innebära mellan 70-100 miljoner för Gamleby.
Hjalmarsson tror att Moderaterna kan hitta politisk majoritet för projekten.
– Jag tror inte att någon kommer att vara emot de här satsningarna. Nu är vi inne i planeringsarbetet, men jag skulle tro att vi kan börja bygga om ett eller senast om två år.

Utökat investeringsstöd Riksdagsmannen Jörgen Andersson (M) tror hårt på projekten:
– Det är väldigt roligt för oss att kunna presentera de här satsningarna. Det är viktigt med ett anpassat boende för de äldre. Det ger trygghet. Flera undersökningar visar att Sverige är det bästa landet att åldras i, men det kan bli bättre och jag hoppas att Västervik fortsätter att tillhöra toppskiktet bland de svenska kommunerna. Jag tror även att satsningen på den här typen av boenden sänker kostnaderna för sjukvården. Alliansen föreslår även att det statliga investeringsstödet för att bygga bostäder för äldre förstärks och förlängs. Totalt blir det 240 miljoner per år från och med 2015 och 945 miljoner per år från och med 2018. I det ingår även stärkt kompetensförsörjning, säger Jörgen Andersson.
– Det är det statliga bidraget som gör att vi kan fortsätta med satsningen på trygghetsboenden och jag kan inte tänka mig att en socialdemokratisk regering tar bort investeringsstödet, säger Harald Hjalmarsson.

 

Artikeln publicerades i Vimmerby tidning och Linköpins tidning/kinda-posten 3 september

Lars-Ove Johansson och Johan Ålund från LRF svarade under torsdagen på min insändare om vildsvin som publicerades i början av augusti. Jag kan konstatera att vi i grunden är överens och jag vill poängtera att jag delar uppfattningen att vildsvinen ställer till mycket besvär. Jag beklagar om det uppfattats på annat sätt. Moderaterna anser att beslut kring viltförvaltningen ska fattas nära, och med möjlighet till inflytande från, de människor som berörs. Därför vill vi ge er möjlighet att utforma regionala planer utifrån era lokala förutsättningar. Vildsvinen har inte några naturliga fiender på Öland och därför blir jakten viktig för att kunna kontrollera och minska stammarna, avsättning för köttet är i sin tur en nyckel för ökad jakt. Våra fem förslag syftar till att förenkla och öka incitamenten för vildsvinsjakt, inte bara på Öland utan i hela landet. Genom att göra det enklare att sälja köttet och öppna upp för en ökad efterfrågan i det offentliga köket skulle det också kunna bli en tillgång för småskaliga producenter som jagar och säljer vildsvinskött, samtidigt som stammen och skadorna minskar. Jag tycker det finns en poäng med att ta tillvara köttet samtidigt som stammen skjuts av.

Jag förstår de utsatta villaägarnas eller jordbrukarnas frustration över en växande vildsvinsstam. Med våra fem förslag för en bättre vildsvinsförvaltning vill vi lägga beslutsfattandet i frågan så nära medborgaren som möjligt och samtidigt stimulera till mer jakt och försäljning av vildsvinskött. Just i syfte att ta steg framåt för att komma tillrätta med vildsvinsproblematiken, jag hoppas vi kan vara överens om detta. Nästa steg, att forma planerna för Öland specifikt, vill jag lämna över till er att bestämma. Vi är helt överens om att de närmast berörda vet bäst vad som ska gälla och därför ska också besluten fattas där. Jag har därför inga synpunkter alls på vilken nivå på vildsvinsstammen ni vill ha. Min förhoppning kvarstår dock att ökad jakt och ökad efterfrågan på vildsvinskött ska kunna bli en tillgång, inte bara på Öland utan i hela landet, och det förvånar mig lite att LRF inte delar den uppfattningen.

 

Artikeln publicerades i Ölandsbladet 2 september som ett förtydligande av en debattartikel som publicerades 2 augusti i samma tidning.

Kulturomsättning

Under onsdagen den 27 augusti deltog jag i en kulturdebatt i på Kalmar konstmuseum. Jag erkänner att jag inte är särskilt insatt i kulturfrågor, att jag inte har sett det som annat än en integrerad del av vår tillvaro, en naturlig del av vårt liv och vårt sätt att leva. Att det är en del av vår identitet och att somliga av oss har ett större behov än andra att ge uttryck för kulturyttringar, för att förenkla det lite. Hur som helst så föranleder ändå en debatt till, om inte förberedelser i texter och visioner, rader av löften och förslag, ändå en mental förberedelse. Så också denna gång har tankeverksamheten uppehållit sig runt vad som skulle kunna göras för att stimulera fler, till exempel konstnärer rent ekonomiskt. Att få avsättning för sina verk är väl den automatiska slutsatsen. Hur får man det? En viktig del för konstnärer är offentlig utsmyckning. Det finns mål för hur mycket det offentliga ska bidra med i inköp av konstverk, det är naturligtvis bra och dessa mål, om de nu är beslutade ska följas. Men utöver det, vad kan man göra mer?

Problemet är att de samlade konstinköpen från det offentliga i alltför stor utsträckning ligger på ”hög”, mycket finns undanstoppat på ett lager och samlar damm. Det finns många problem med detta. För det första så skapar det ingen vilja att köpa ännu mer konst, det vill säga varför köpa nytt och lägga ännu mer på lager? Det ligger redan en massa konstverk som inte kommer allmänheten till del. Det byts väldigt lite konst i offentliga lokaler och samma konstverk ligger undangömda under mycket lång tid, vilket är synd. Konst ska synas! Det kostar dessutom rätt mycket att lagerhålla konstverken, och det riskerar även att fyllas på undan för undan. Det är alltså stora värden som består av uppbundet kapital.

Min tanke är därför att försöka få lite omsättning på konstverken. Man borde både se till att byta ut konstverken som pryder de offentliga lokalerna oftare och dels sälja av konstverk i en lagom takt och kontinuerligt. De pengar som inbringas av dessa försäljningar ska oavkortat också användas till inköp av ny konst från aktiva konstnärer. Och det ska inte ske på bekostnad av inköpsmålen i övrigt utan det ska ske utöver de mål som satts upp. Men, säger den kritiske, finns det inte risk för att incitamenten blir fel när man köper in konstverk? Jag förstår att selekteringen av vad som kan komma att bli värt något blir mer avgörande. Ja, så kan det kanske vara, och det kan kanske vara ett problem. Men en sådan förvaltning av konstskatten skulle kunna skötas av till exempel en konstförening.

Vad kan man vinna på detta? Ja, till att börja med kan man begränsa lagerhållningen, jag menar inte att man ska sälja ut allt på en gång och köpa in nytt för alla pengarna. Jag menar att man ska hålla en jämn nivå på innehavet och en jämn inköpstakt. Man skulle kunna stimulera aktiva konstnärer genom att ge dem möjlighet till att sälja mer konst. Dessutom utan att satsningen kostar något, man använder sig helt enkelt av det uppbundna kapitalet. En annan fördel är att konsten får avnjutas istället för att ligga och samla damm på ett lager. Jag vill gärna försöka utveckla denna tanke och jag hoppas det kan vara något för alla offentliga konstlager att fundera över. Det finns mycket spännande konst och jag ser det som viktigt att konsten också får exponeras, att använda den i offentliga lokaler är ett väldigt bra sätt. En större omsättning av konsten kanske också skapar ett generellt större intresse för konst?

INFÖR VALET 2014 – JÖRGEN ANDERSSON (M)

Sluta skattesubventionera lån för dyra hus i staden och låt undersköterskorna utforma sin egen verksamhet. Jörgen Andersson (M) är kritisk till att vårdpersonal får anpassa sig när politikerna inte kan lösa problemen.

Varför blev det just Moderaterna för din del?
– En centerpartist eller en folkpartist hade nog aldrig frågat mig om jag ville gå med i deras parti. Kristdemokraterna är mer troligt. Jag har en rätt konservativ värdegrund med marknadsliberala värderingar. Det har att göra med gamla dygder, man ska göra rätt för sig, ordning och reda och hög moral. Det var inte jag som hittade Moderaterna utan partiet hittade mig och jag känner mig väldigt hemma där.

Hur ska man lösa problemen med den svenska landsbygden?
– Vi måste se till att det finns förutsättningar att leva och driva företag även på landsbygden, så att de som vill kan stanna kvar. Vem vill köpa ett hus när man vet att allt man satsar i huset kommer gå förlorat? När man flyttar till staden så kvittar det hur dyrt det är, pengarna kommer du ändå få igen. Och så fortsätter vi att skattesubventionera den höga skuldsättningen, jag tycker inte det är riktigt.

Du har provat på att vara vårdbiträde för en dag på en äldreavdelning, hur var det?
– Jag tycker att vi har en väldigt bra vård. Patienterna som var där tyckte att de fick en väldigt bra vård av personalen. Men sen fanns det problem med. Man hade dåliga processer och logistik i själva verksamheten. Det var långa korridorer och rummen låg i periferin, den som delade ut medicin sprang fram och tillbaka till en dator. Det som skulle kunna gå på tio minuter tog mer än en timme. Ner med makten till verksamheterna, låt personalen som sprang där utforma sin verksamhet så det passar dem. Ge de anställda större makt, det har du i ett privat företag.

Har man lyckats med att ge vårdanställda mer makt över sitt arbete?
– Nej det tycker jag inte. Delade turer, vad är det? Vad är det att utnyttja människor? Då ska man arbeta en stund på morgonen och en stund på kvällen, då sätter man till en hel dag och får bara betalt för halva. Det är en resursfråga och så kommer politiker undan när man inte lyckas lösa problemen genom att människor får anpassa sina liv för att resurserna ska räcka till.

Moderaterna tappar var tredje väljare och ett riksdagsmandat. Ett tufft besked för länets riksdagskandidater som nu ska ge allt för att vända trenden.

OT:s väljarundersökning gav ett klart besked, Moderaterna är den stora förloraren. Jörgen Andersson är partiets toppkandidat för Kalmar län i riksdagsvalet.
– Att Barometern-OT gör en lokal mätning är ett väldigt bra initiativ, för även om vi inte riktigt vill erkänna det så följer vi alla mätningar noga, säger Jörgen Andersson.

Hur ser du på ert stora ras?

– Det är självklart oroande med en tendens som är negativ. Personligen tror jag det beror på att vi inte har lyckats förmedla budskapet att det går väldigt bra för Sverige, vi måste ut och tala om att välfärden har fått ökade anslag, att jobben blivit fler och att attityden till svartarbete i grunden har förändrats under Alliansregeringen, säger Jörgen Andersson.

Jörgen Andersson ser nu fram emot en tuff med intressant valspurt, en känsla han delar med en av Moderaternas andra toppkandidater.

– Läget är bekymmersamt, jag tar undersökningen på största allvar. Nu blir det att knyta på sig joggingskorna och jobba ännu hårdare, det är ju ändå valresultatet som räknas, säger Malin Sjölander.

 

Artikeln publicerades i Barometern och Oskarshamns tidning 22 augusti

 

Svensk skola har fått mycket kritik de senaste året, ofärtjänt mycket enligt mig. En del skolor har förbättringspotential, men det finns också många positiva exempel i länet där skolor växer, elever lär sig allt mer och lärare trivs. För att uppmärksamma de goda exemplen och samtala med lärare och elever om vilken påverkan Alliansregeringens reformer haft och förväntas ha besökte jag under veckan Lindåsskolan i Emmaboda och Ölands Friskola i Färjestaden. Nedan kan ni läsa en av artiklarna som Östran och Barometern publicerat om mitt besök.

 

Politiker vill lära av Ölands friskola

Skolan är högintressant inför valet och skolorna får politikerbesök. På torsdagen besökte Jörgen Andersson (M) Ölands friskola.

Riksdagsledamoten Jörgen Andersson är på skolstartsturné och besöker under veckan tre grundskolor i länet för att lyssna på elevers, lärares och rektorers åsikter om vad som behövs i skolan. Eleverna som går ut nian på Ölands Friskola har bland de högsta medelbetygen i länet. Friskolans arbetssätt intresserade därför Jörgen Andersson.

– Att man expanderat från 50 elever till 150 på drygt tio år tyder på att skolan är uppskattad, säger Jörgen Andersson.
– Vårt arbetssätt med ämnesövergripande teman har visat sig framgångsrikt. Vi får ofta höra av gamla elever att de varit nöjda med vår skola, säger rektorn Anki Alm.
– Det här är en friskola som verkar fungera precis som friskolereformen var tänkt. Makten har flyttats ned från politikerna till ägarna, personalen, föräldrar och elever, säger Läraren Lars Lindell som tycker att Friskolan får lida för den debatt som pågår om vinster i välfärden.
– Man drar alla över en kam. Anki Alm håller med.
– Vi tycker absolut att man ska återinvestera pengarna i eleverna. Att vi är en liten skola gör det enkelt att se vad som behövs. Det tråkiga är dock att det är svårt att få lån till investeringar.